torsdag 30 juli 2009
rapport från en kokong
Dagens bästa: Middag bestående av misosoppa och vietnamesiska vårrullar. Hemma. Ibland är jag sjukt duktig.
Dagens sämsta: Min trötthet efter jobbet. På bussen hem flyger små surrande djur omkring i hela mitt huvud och det flimrar nästan så mycket att jag inte kan se något när bussen kör över Västerbron. För övrigt älskar jag att åka över den bron. Åka, gå eller cykla- det spelar ingen roll, varje gång tar utsikten andan över mig och jag fylls av ett lyckorus. Den vackra staden som breder ut sig, känslan av att vara högt uppe. Det är fantastiskt.
Dagens klädsel: Svart kavaj, svarta haremsbyxor, svart topp, beiga skor och, vid kyligare tillfällen, beige silkesjumper. Väldigtt bekvämt, med andra ord. Det var som att vara insvept i en mjuk pläd.
Dagens sysselsättning: Jobb.
Dagens känsla: Trötthet. Värme. Som inbäddad uti en kokong.
Gökboet
När jag var i Barcelona läste jag Gökboet. Och jag satt i sängen, på min balkongi solen, i Ciutadellagräs och läste, fascinerades och tyckte om. För sådan är Gökboet; en bok som är bra hela vägen. Språk och historia. Den handlar om psykologi och individualism. Om dårar på ett mentalsjukhus styrt av maskinerikombinationen, eller om annorlunda människor i ett grått samhälle. Karaktärerna är utmejslade med en trovärdighet som gör att de aldrig blir karaktärer; de framträder snarare som personer, människor. Jag kände inget slags distans till boken, det fanns liksom ingen barriär mellan mig och orden, och jag tror att det är därför den gjorde ett sådant starkt intryck.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)